Programmerare

Det är en programmerares förtjänst att din dator kan räkna, stava och lagra information. Programmeraren hittar på lösningar på problem och underlättar vardagen för oss andra genom att översätta våra behov till datorns kodspråk. Den som är bra på programmering har just nu ett guldläge på arbetsmarknaden.

Att jobba som programmerare
En programmerare utvecklar mjukvara för datorer. Arbetet kan variera mycket beroende på vilken typ av företag man jobbar på – det kan vara allt från att programmera flygsimulatorer för pilotutbildningar till att skapa spel till mobiltelefoner eller utveckla system för träindustrin.

Programmeraren ger datorn de kommandon som krävs för att systemet ska kunna fungera som beställaren vill. Man analyserar behov och översätter instruktioner till kommandon i ett programspråk. Ett enkelt program kan skrivas på några timmar medan avancerade system som kräver komplexa matematiska formler kan ta över ett år att skapa.

En programvarukonstruktör jobbar med att utveckla avancerade program, medan en systemprogrammerare är specialiserad på att programmera styrsystem. Då anpassar man till exempel färdiga program till en anläggnings egna datorer, och analyserar fel och löser problem i styrprogram. En applikationsutvecklare arbetar med att utveckla tillämpningar och anpassa standardprogram efter kundens behov. Systemförvaltare ansvarar för och sköter system som är i drift.

Men det handlar inte bara om att knacka koder – en stor del av arbetet kan även bestå av att besöka kunder och analysera vad det egentligen är som de vill ha. Ofta är det en systemutvecklare som gör denna behovsanalys och kravspecifikation, men gränserna är flytande mellan de olika yrkesrollerna. Programmeraren gör sedan en skiss av hur uppgiften kan lösas på bästa sätt, hur programmet kan se ut och i vilken ordning systemet behöver byggas. När designen är utformad översätter man instruktionerna till ett programspråk som datorn kan förstå. Man skriver koder, provar sig fram och misslyckas tills man kommit fram till en bra lösning.

Maskinen förstår inte programspråket direkt, utan det måste vanligtvis översättas till den maskinkod som datorn är konstruerad att förstå. Olika typer av maskiner har helt olika uppsättningar instruktioner i sin maskinkod.

Det finns en mängd olika programspråk; Java, C++ och Visual Basic är några av de vanligaste. En programmerare är ofta specialiserad på ett eller några programspråk. Eftersom utvecklingen går fort framåt gäller det dock att hela tiden hålla sig uppdaterad och vara beredd att lära sig nya programspråk när de gamla blir omoderna.

Att arbeta som programmerare idag innebär till största delen arbete i projektform i samarbete med andra. Förutom kodning vid datorn, handlar arbetet mycket om problemlösning, dokumentation av projekt, granskning, felsökning, konstruktion, att skriva och förstå kravspecifikationer och att göra användarmanualer. Som programmerare får du använda din kreativitet varje dag för att finna lösningar på olika typer av uppgifter. För att bli en skicklig programmerare är det därför viktigt att gilla problemlösning, kunna tänka logiskt och arbeta noggrant och metodiskt.

Utbildning
I Sverige kan du utbilda dig till programmerare på många högskolor och universitet, inom ämnen som informatik och datavetenskap. Datautbildningar finns med olika inriktningar, bland annat data – programmering, matematik – naturvetenskap, datavetenskap och datalogi. Man kan också läsa en samhällsvetenskapligt inriktad utbildning för systemutveckling, programmering, databasadministration och utredningar. De flesta utbildningarna är 3-4 år. Du kan även välja en mer teknisk utbildning; flera civilingenjörsutbildningar erbjuder möjligheten att rikta in sig mot data. Matematik, engelska och fysik viktiga ämnen för att bli en bra programmerare.

För att jobba som programmerare måste man kunna ett eller flera programmeringsspråk. Det viktigaste är inte vilket språk eller miljö man börjar med – duktiga programmerare har börjat med olika förstaspråk. Utvecklingen inom området går fort och det är viktigt att vara beredd att vidareutbilda sig i takt med att kompetenskraven förändras.

Man måste inte ha högskoleutbildning för att kalla sig programmerare; det finns många olika datautbildningar med olika längd. Bland annat finns 2-3 åriga KY-utbildningar (kvalificerad yrkesutbildning) inom programvaruutveckling, programmering och systemutveckling, systemkonstruktion och programmering, IT-konsult och objektorienterad programmering. Den största skillnaden mellan en KY-utbildning och en högskoleutbildning, är att KY-utbildningen är praktisk och förbereder dig för en specifik yrkesroll, medan en högskoleutbildning ger dig bredare teoretiska kunskaper.

Om du har en utländsk högskoleutbildning kan du få den bedömd av Högskoleverket. Då får du ett utlåtande om vilken svensk examen som motsvarar din utländska utbildning, som du kan använda när du söker jobb. Bedömningen är gratis och tar högst fyra månader efter att alla handlingar han inkommit till Högskoleverket.


Arbetsmarknad
Efterfrågan på programmerare och andra dataspecialister ökar nu snabbt enligt Ams, och arbetslösheten är låg. Främst är det personer med lång utbildning som efterfrågas inom data/IT-sektorn, medan konkurrensen är hög om jobben för datautbildade med kortare utbildning. Många företag har svårt att få tag på kvalificerad arbetskraft vilket gör att möjligheterna är goda att få jobb även som nyutexaminerad.

Enligt Ams kommer behovet av att rekrytera dataspecialister att vara fortsatt högt de kommande tio åren. Det bedöms vara brist på arbetskraft eftersom det inte är tillräckligt många som utbildar sig till dataspecialister.

Högskoleverket gör emellertid en annan bedömning i sin prognos över arbetsmarknadsutsikterna för programmerare. Medan arbetsmarknaden kommer att vara i balans när de som började studera hösten 2007 tar examen, väntas det bli ett klart överskott på programmerare längre fram.

Det finns en risk att bristen på kompetent arbetskraft gör att företagen förlägger sina programmeringstjänster till andra länder, som Indien och Kina där tillgången på programmerare är betydligt större och priserna för arbetskraft lägre. Trots denna tendens mot outsourcing utomlands, kan det vara bra att utbilda sig till programmerare om man sedan vill gå visare till andra arbetsuppgifter. Medan vissa arbetsuppgifter läggs ut till låglöneländer, kommer delar av projekt förmodligen fortsätta att utföras lokalt. Dessutom kan en bakgrund som programmerare vara nödvändig för att senare kunna arbeta som teknisk projektledare, till exempel.

Lönerna för programmerare varierar mycket, men som nyutexaminerad brukar lönen ligga runt 20 000 kronor.


Arbetsplatser
Man kan jobba som programmerare på många olika typer av arbetsplatser. Bland kan man vara anställd på företags IT-avdelningar, på stora mjukvaruföretag eller små servicefirmor. Många professionella programmerare jobbar också på konsultbolag.

Några företag med arbetsuppgifter för programmerare, är följande:
WM-data
Sigma
Atea
Ericsson
CapGemini
SUN
Oracle
Telia


Mer information
Jusek
Dataföreningen i Sverige
IT & Telekomföretagen
Arbetsförmedlingen
Platsbanken
Unionen
Sveriges Ingenjörer
Almega
IT-företagen i USA
Arbetsmarknadsstyrelsen


Liknande yrken
Systemutvecklare
Systemarkitekt
Systemförvaltare
Systemprogrammerare
Databasadministratör
Drifttekniker
Nätverkstekniker
IT-chef
IT-strateg
Datasäkerhetsansvarig
Applikationsutvecklare
Programvarukonstruktör
Webbmaster


Källor: Arbetsförmedlingen, Öresundsinfo