Lärare

Som lärare hjälper man människor att utvecklas och att lära sig nya saker. Många lärare arbetar med barn och ungdomar men man kan också jobba med vuxna studenter vid komvux, folkhög-skola eller högskola till exempel. Förskollärare och gymnasielärare i yrkesämnen är just nu hett eftertraktade på arbetsmarknaden.

Att jobba som lärare

Lärare finns på olika nivåer inom alla områden. Arbetet skiljer sig naturligtvis mycket åt beroende på om man undervisar i djurhushållning eller matematik, som förskollärare eller universitetslärare. Gemensamt för de flesta lärare är att de jobbar självständigt och med omväxlande uppgifter. Inom ramarna för läroplanen och kursplanerna, är det läraren som tillsammans med eleverna utformar det konkreta innehållet i undervisningen. Som lärare har man ett stort ansvar för sina elevers utveckling. Därför passar läraryrket den som är intresserad av människor och bra på att locka fram lärolusten hos andra. Som lärare kan man vara anställd antingen inom statlig, kommunal eller privat sektor. Du kan läsa om vilka olika avtal och lagar som gäller hos Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet.

Det viktigaste för att bli en bra lärare i grundskolan är att tycka om barn, ha tålamod och kunna hantera stress på ett bra sätt. Grundskolelärare i de lägre årskurserna undervisar vanligtvis samma grupp elever i nästan alla ämnen, medan lärare i de högre årskurserna undervisar i färre ämnen. Ofta är man del av ett arbetslag med flera lärare, där man tillsammans planerar undervisningen för en grupp elever. Förutom att undervisa, ingår i arbetsuppgifterna bland annat att planera lektionerna, utvärdera undervisningen, administrera budget för läromedel, sammanställa och rätta skriftliga uppgifter och bedöma elevernas studieresultat. Många lärare fungerar som klassföreståndare eller mentor, vilket innebär att man har ett mer övergripande ansvar för en grupp elevers skolgång och sköter kontakten med övriga lärare, föräldrar, kurator, studievägledare, fritidsverksamhet med flera.

En gymnasielärare ska motivera eleverna att arbeta självständigt och själva ta ansvar för sitt lärande. Läraren förbereder lektionerna och fungerar som en handledare åt elevernas i deras kunskapssökande. Beroende på inriktning undervisar gymnasielärare i samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga, tekniska, språk- eller ekonomiska ämnen. Man kan också som gymnasielärare undervisa i yrkesinriktade ämnen, exempelvis byggteknik, energiteknik, administration och hantverkskunskap. Lärare i vård och omsorg undervisar på omvårdnadsprogrammet och naturbrukslärare undervisar på naturbruksprogrammet. För att bli en bra gymnasielärare är det viktigt att vara lyhörd, kunna samarbeta och vara bra på att lösa konflikter.

De flesta lärare inom grundskolan och gymnasiet arbetar i kommunal regi, men man kan också jobba på fristående skolor. Friskolor kallas de grundskolor eller gymnasieskolor som drivs med en annan ägare än de som anordnas av kommun eller lansting. Som gymnasielärare kan man även undervisa på komvux, folkhögskola och studieförbund. Vissa skolor använder en annan pedagogik än den vanliga skolan, till exempel Montessori, Waldorf och Reggio Emilia. Även folkhögskolans pedagogik skiljer sig från den vanliga skolans, med större fokus på deltagarinflytande och frivillighet.

Specialpedagoger finns i alla skolformer och hjälper elever som behöver särskilt stöd i inlärningen. Det kan vara elever med psykiska eller intellektuella handikapp, eller elever med läs- och skrivsvårigheter. Specialpedagoger jobbar med att leta upp orsakerna till elevens svårigheter och utarbetar åtgärder för att komma tillrätta med dem. De fungerar som ett pedagogiskt stöd åt den vanliga läraren och ger råd och handledning om undervisningen, men kan också hjälpa eller undervisa enskilda elever. Som specialpedagog kan man jobba inom skolan, särskolan eller specialskolor för hörselskadade, men även på kommunens elevhälsa, på landstingets habiliteringsorganisation eller inom Specialpedagogiska institutet. Man kan också arbeta med barn som är inlagda på sjukhus. Specialpedagoger finns även inom förskolan och inom vuxenutbildningen särvux.

Att arbeta som rektor eller skolledare innebär att man leder skolans verksamhet och har ansvaret för skolans utveckling. Det är rektorn som är chef för alla som arbetar i skolan och som ansvarar för att eleverna får en god utbildning. Det är ett stort arbetsfält; i uppgiften kan ingå både schemaläggning, uppföljning av utbildningen, personalansvar, ekonomiskt ansvar och ansvar för fritidsverksamheten. Problem och konflikter bland elever eller lärare som inte kunnat lösas av den övriga personalen, blir rektorns uppgift att lösa. Ofta har man som rektor hjälp av flera biträdande rektorer. Förutom inom skolan och på komvux, finns skolledare inom landstingets utbildningsverksamhet, statliga myndigheters egna utbildningar, privata skolor, företagsutbildningar och på folkhögskolor.

Fritidspedagoger ansvarar tillsammans med lärarna för att läroplanens mål ska uppnås och för att barn ska få en meningsfull fritid genom pedagogiska och sociala aktiviteter. Vanligast är att fritidspedagoger arbetar inom grundskolans fritidshemsverksamhet med barn i åldrarna 6 - 12 år, men man kan även jobba med förebyggande elevvård för äldre ungdomar, på grund- eller gymnasieskolan. Det finns även fritidspedagoger inom ungdomsvård, äldrevård, sjukvård och fritidsverksamhet för utvecklingsstörda.

Förskollärare jobbar oftast i förskola, öppen förskola eller förskoleklass med barn i åldrarna ett till sju år. Utifrån barnens intressen och behov ska förskolläraren stödja och stimulera barnens utveckling och lärande och inspirera deras nyfikenhet enligt läroplanens mål. Förskollärare arbetar samtidigt med barn i grupp och med att varje barn ska få den stimulans som passar just hans eller hennes ålder och utveckling. Ofta jobbar man i arbetslag tillsammans med barnskötare, fritidspedagog och grundskollärare.

En universitets- och högskolelärare kan vara fast anställd som professor, lektor eller adjunkt, eller anställd under en begränsad tid som forskarassistent, timlärare eller gästlärare. Högskolan får även anställa lärare som biträdande lektorer inom ramen för en försöksverksamhet. Att undervisa kan ingå i uppgifterna också för doktorander, amanuenser, assistenter och kliniska assistenter. Arbetsuppgifterna består av att handleda studenterna i deras arbete, hålla i lektioner, bedöma och examinera studenternas kunskaper, planera utbildningen och att förbättra pedagogiken. Vissa jobbar även med administrativa uppgifter, studievägledning och utveckling av nya kurser.

Lärare på universitet och högskola kombinerar ofta undervisning med forskning. Huvuduppgiften för en professor är forskning och forskarhandledning, men de deltar även ofta i den grundläggande högskoleutbildningen. Även lektorer arbetar med både forskning och undervisning i varierande grad. Adjunktens främsta uppgift är att undervisa inom grundutbildningen men ska även ges möjlighet till egen forskning. Forskarassistenter och biträdande lektorer bedriver framför allt egen forskning. Doktorander ska i första hand ägna sig åt sin egen forskarutbildning men får arbeta en mindre del med utbildning, forskning och administration. Vissa doktorander kombinerar sin tjänst med en deltidsanställning som assistent, med uppgifter i undervisning, administration eller annat institutionsarbete. Om man är student på grund- eller forskarutbildningen kan man få anställning som amanuens. Arbetet är på deltid och avser undervisning, medverkan i forskning eller administration. Du kan läsa mer om regler för läraranställningar vid högskolor och universitet i Högskoleförordningens 4 kap. Ta kontakt med din högskola för mer information om den lokala anställningsordningen.

Utbildning
Utbildningskraven för att bli lärare varierar beroende på vilka ämnen och vilken nivå man vill undervisa inom. De flesta lärosäten i Sverige ger någon form av lärarutbildning. Under utbildningen kan man välja att inrikta sig mot verksamhet i förskola/förskoleklass, fritidshem, grundskolans tidigare år, grundskolans senare år, gymnasieskolan, folkhögskola eller modersmål. Utbildningen leder till en lärarexamen med profilering mot ålder och skolämnen.

Utbildningen är uppbyggd på olika sätt vid olika lärosäten. Alla lärarstudenter läser dock 90 högskolepoäng av det som kallas det ”allmänna utbildningsområdet” vilket består av centrala kunskapsområden för läraryrket, tvärvetenskapliga ämnesstudier och verksamhetsförlagd utbildning. Alla läser också 60-120 högskolepoäng inom sin inriktning samt minst 30 högskolepoäng specialiseringar som breddar eller fördjupar de tidigare studierna. Lärarexamen för grundskolans tidigare årskurser tar tre och ett halvt år. För att bli lärare för grundskolans senare årskurser eller gymnasiet krävs minst fyra års studier och längre studier i ett fördjupningsämne.

För den som vill bli lärare i gymnasieskolans yrkesämnen ser utbildningen lite annorlunda ut. Yrkeslärarna har ofta redan ämneskompetens och yrkeserfarenhet, och istället för att gå hela lärarprogrammet läser en kompletterande pedagogisk utbildning på tre terminer. Denna utgörs av lärarprogrammets allmänna utbildningsområde. För att ta den här vägen till lärarexamen måste man tidigare ha läst 90 högskolepoäng inom ett yrkesämne samt ha kvalificerad yrkesverksamhet. Om man saknar högskolepoängen är det möjligt att få sin yrkeserfarenhet bedömd för att kunna tillgodoräkna sig den som högskolepoäng.

För att bli specialpedagog eller speciallärare läser man en påbyggnadsutbildning efter lärarutbildningen. Från och med 2008 finns parallellt både en specialpedagogutbildning och en speciallärarutbildning inom högskolan. Båda är ett och ett halvt år långa. För att vara behörig krävs förutom lärarexamen dessutom minst tre års yrkeserfarenhet från skola, förskola eller andra relevanta verksamhetsområden. Det är möjligt att inrikta sig mot det specialpedagogiska utbildningsfältet inom grundutbildningen för att sedan kunna tillgodoräkna sig det i påbyggnadsprogrammet.

Om man vill undervisa på en skola med speciell pedagogisk inriktning, som Montessori, Waldorf eller Reggio Emilia, kan man ibland behöva kompletterande utbildning. Bland annat finns en utbildning i Montessoripedagogik för förskollärare på 40 poäng i Uppsala. Utbildning till Waldorflärare finns vid fristående skolor i Södertälje och Göteborg.

För att arbeta som rektor måste man enligt skollagen ha ”förvärvat pedagogisk insikt” genom utbildning och erfarenhet. Det vanligaste är att man är utbildad lärare eller studie- och yrkesvägledare och att man har arbetat många år inom dessa yrken. Man måste dock inte ha en bakgrund inom skolan för att bli skolledare; det viktigaste är att man har ledaregenskaper och pedagogisk insikt. Statlig rektorsutbildning finns för redan yrkesverksamma skolledare och kommunerna har egna chefsutbildningar. Skolledarutbildningar finns också på flera universitet och högskolor.

Den som har en utländsk lärarutbildning, minst två års yrkeserfarenhet och behärskar det svenska språket motsvarande kraven för högskolebehörighet, kan få ett behörighetsbevis utfärdat av Högskoleverket. Har du utländsk lärarutbildning men saknar erfarenhet av den svenska skolan, kan Högskoleverket också hjälpa dig att få en introduktionsperiod på minst två terminer under handledning. Läs mer om detta på Högskoleverket.

Du kan läsa mer om olika lärarutbildningar på Lärarutbildning.nu och Studera.nu. Ta kontakt med respektive högskola/universitet för mer detaljerad information.

Behörighetskraven för lärare på högskola eller universitet skiljer mycket sig åt beroende på typ av tjänst. För att jobba som amanuens räcker det med att vara antagen till grundutbildningen. Kravet för att få anställning som universitetsadjunkt är en examen från grundutbildning och pedagogisk skicklighet – men i verkligheten är kraven ofta högre. Lektorer och forskarassistenter ska ha avlagt doktorsexamen eller uppvisat motsvarande kompetens, samt ha pedagogisk skicklighet. För att bli professor ska man vara en auktoritet inom sitt område och kunna leda forskningen i ämnet vid sitt universitet. Förutom vetenskaplig skicklighet ska man även visa prov på pedagogiska färdigheter. Det vanligaste sättet att skaffa sig den pedagogiska kompetens som krävs är att man helt enkelt lär sig genom att börja undervisa på högskolan.

Arbetsmarknad

Det råder brist på förskollärare och gymnasielärare i yrkesämnen och arbetslösheten är mycket låg. Däremot råder överskott på lärare inom grundskolan. För gymnasielärare i allmänna ämnen samt lärare inom vård och omsorg, råder balans på arbetsmarknaden. Det visar Sacos rapport om arbetsmarknaden för akademikeryrken 2007- 2012.

När de som börjar studera läsåret 2008/09 kommer ut i yrkeslivet kommer det att råda stor brist på yrkeslärare, förskollärare, fritidspedagoger och speciallärare, enligt Högskoleverkets rapport om den framtida balansen på arbetsmarknaden. Däremot beräknas det bli överskott på grundskollärare med inriktning mot senare år i grundskolan och gymnasielärare i allmänna ämnen. Arbetsmarknaden för grundskollärare med inriktning mot skolans tidigare år väntas bli i balans. Dock kan skillnaderna vara stora beroende på ämnesinriktning och var i landet man vill jobba. Enligt SCB:s arbetskraftsbarometer är det lättare att få jobb för lärare med inriktning mot matematik och naturvetenskap medan det är överskott på lärare inom svenska och samhällsvetenskap.

Enligt Ams är efterfrågan på utbildade lärare störst i storstadsområdena, men det finns gott om jobb även i andra delar av landet. Många lärare kommer att gå i pension de närmaste åren samtidigt som stora barnkullar når skolåldern, varför arbetsmarknaden beräknas vara god i många år framöver.

Även många universitets- och högskolelärare kommer att behöva rekryteras inom den närmaste tioårsperioden, då pensionsavgångarna blir stora, uppger Lärarförbundet.

Lönerna för lärare sätts individuellt och varierar beroende på typ av tjänst, tidigare erfarenhet och var man jobbar. Ingångslönen för nyutexaminerade gymnasielärare ligger mellan 18000 och 24700 kronor i månaden, enligt Lärarnas Riksförbund. För lågstadielärare varierar ingångslönen mellan 17500 och 23000 kronor, och för lärare i årskurs 4-9 ligger lönen mellan 18200 och 23000 kronor för nyutexaminerade. Det finns goda möjligheter att förhandla upp lönen för den som har tidigare erfarenhet eller har läst fler ämnen på högskolan utöver lärarutbildningen. På Lärarförbundets hemsida kan du läsa mer om hur du kan påverka din lön.

Arbetsplatser

Kommunala grund- och gymnasieskolor

Friskolor

Universitet och högskolor

Studieförbund

Folkhögskolor

Privata utbildningsföretag

Förskoleverksamhet

Skolbarnomsorg