Jurist

En jurist jobbar med att analysera och lösa juridiska problem. Många lockas av en karriär inom rättsväsendet eller affärsjuridiken. Idag råder balans mellan tillgång och efterfrågan på jurister.

 

Att jobba som jurist

En jurist jobbar med att tolka lagar och författningar och analysera och lösa juridiska problem. En stor del av det dagliga arbetet för en jurist består i att samla, läsa in och bearbeta juridiskt material såsom lagtexter, förordningar och avtal.

Som jurist kan man jobba inom många olika yrken och branscher. Ca 5000 av Sveriges nästan 30000 jurister arbetar idag inom rättsväsendet som domare, åklagare, kronofogde eller polischef. Andra arbetar på advokatbyråer eller juridiska byråer där de hjälper allmänheten, företag och organisationer i juridiska frågor, till exempel inom familjerätt, affärsrätt eller som försvarare i ett brottmål. För att få kalla sig advokat måste man vara medlem i Sveriges Advokatsamfund. En affärsjurist är en jurist som riktar sina tjänster till företag. Många jurister arbetar även inom offentlig förvaltning, i intresseorganisationer, på banker, försäkringsbolag och industri- och tjänsteföretag.

Jurister kan även arbeta med folkrätt, EU-rätt, mänskliga rättigheter, affärsrätt och andra internationella specialområden inom internationella organisationer som FN, EU och Europarådet.

Utbildning
I Sverige finns två olika former av juristutbildningar. Antingen kan man ta en yrkesexamen i juridik – en juris kandidatexamen/juristexamen – eller så kan man läsa till en generell examen i juridik eller rättsvetenskap, till exempel fil. kand.

Med en juris kandidatexamen har man behörighet till alla juristyrken i Sverige. Utbildningen omfattar 270 högskolepoäng (4,5 år). Sex universitet utfärdar denna yrkesexamen; universiteten i Stockholm, Uppsala, Umeå, Göteborg, Lund och Örebro. Utbildningarna är likvärdiga men kan skilja sig åt beträffande upplägg, pedagogik och längden på vissa kurser. För att arbeta inom rättsväsendet måste man ha denna yrkesexamen samt oftast ha genomgått notarietjänstgöring. Det krävs även svenskt medborgarskap.

Notarietjänstgöringen innebär att man gör praktik på en domstol under två år (”sitta ting”), efter att man har avslutat sin juridiska yrkesexamen. Hela eller delar av tjänstgöringen görs vid en tingsrätt eller länsrätt. Konkurrensen är hård till dessa praktikplatser. Notarietjänstgöringen är en värdefull merit även om du vill jobba med juridik på andra områden än rättsväsendet; för att arbeta som förvaltningsjurist är oftast notariemeritering nödvändig.

Juridiska utbildningar som leder till en generell examen ges vid Linköpings universitet, Högskolan i Jönköping, Luleå tekniska universitet, Örebro universitet, Stockholms universitet, Malmö högskola och Södertörns högskola. Dessa ger inte behörighet till notarietjänstgöring eller ett arbete inom rättsväsendet; bland annat saknas tillräcklig utbildning i straff och processrätt. Inom dessa utbildningsprogram kan du till exempel läsa affärsjuridik med internationell inriktning, handelsrätt, rättsvetenskap eller språkjuridik.

Programmen omfattar minst tre års heltidsstudier. På flera orter kan man sedan läsa vidare till en magisterexamen eller en masterexamen.

Efter juristexamen eller generell magisterexamen, kan man fortsätta att studera på forskarnivå till en licentiatexamen eller en doktorsexamen. Aktuell information om olika utbildningsvägar hittar du på Högskoleverkets portal Studera.nu.

Arbetsmarknaden

Efter flera besvärliga år med överskott på jurister råder nu balans mellan utbud och efterfrågan. Arbetslösheten är lägre för jurister än genomsnittet för samtliga yrken, visar Arbetsförmedlingens rapport om arbetsmarknadsläget 2008. En förklaring kan vara att jurister är eftertraktade inom många olika branscher och deras kunskaper kan konkurrera även på samhällsvetarnas och ekonomernas arbetsmarknad. Skillnaden är störst bland de nyutexaminerade, då yrkeserfarna jurister haft en god ställning på arbetsmarknaden redan innan.

Antalet yrkesverksamma jurister har ökat kraftigt under de senaste åtta åren, visar Juseks rapport om arbetsmarknaden för jurister 2006. Tillväxten gäller alla områden utom rättsväsendet och exekutionsväsendet. Mest har jobben ökat inom konsult- och uppdragsverksamhet och inom statsförvaltningen. Sveriges anslutning till EU har sedan slutet av nittiotalet skapat ett ökat behov av jurister.

Arbetsförmedlingens rapport visar att behovet av att nyanställa jurister kommer att öka under de närmaste fem åren. Sedan kommer behovet emellertid att minska, då färre jurister väntas gå i pension än inom många andra yrken, och möjligheterna att få jobb minskar. Enligt Saco kommer arbetsmarknaden vara i balans år 2012 medan det kommer att råda brist på erfarna jurister.

Arbetsplatser
Mer än hälften av Sveriges jurister arbetar inom andra områden än rättsväsendet. Jurister har en bred kompetens och är vana att strukturera och lösa problem, vilket är eftertraktat inom många områden. Förutom klassiska juristyrken som domare, advokat, och kronofogde, finns arbetsmöjligheter för jurister inom kommunal och statlig förvaltning, intresseorganisationer, banker, försäkringsbolag eller industri- och tjänsteföretag.

Enligt företaget Universums juristbarometer 2006, vill juridikstudenter helst jobba på följande arbetsplatser:


Regeringskansliet (UD, JD etc)
Domstolsväsendet (Notarietjänstegöring)
EU-kommissionen
EG-domstolen
Mannheimer Swartling
Åklagarmyndigheten
SIDA
Vinge
Domstolsväsendet (Domarbana)
Polismyndigheten
Amnesty International
Röda Korset
Rikspolisstyrelsen
IKEA
Skatteverket
Exportrådet
Familjens Jurist
Deloitte
Setterwalls Advokatbyrå
Öhrlings Pricewaterhouse Coopers

Domstolar i Sverige
Adresser till domstolarna i Sverige
Högsta domstolen
Marknadsdomstolen
Arbetsdomstolen
Svea hovrätt
Göta hovrätt
Hovrätten över Skåne och Blekinge
Hovrätten för västra Sverige
Hovrätten för Nedre Norrland
Regeringsrätten
Kammarrätten i Stockholm

Kammarrätten i Göteborg
Kammarrätten i Sundsvall
Kammarrätten i Jönköping

Internationella domstolar:
Domstolen för mänskliga rättigheter
Internationella domstolen - International Court of Justice
Internationella brottsmålsdomstolen - International Criminal Court
Internationella brottsmålstribunalen för Jugoslavien
EG domstolen

Några stora affärsjuridiska advokatfirmor i Sverige:
Vinge
Linklaters
Mannheimer Swartling
Cederquist
Delphi & co
Roschier
Setterwalls
Lindahl

Mer information
Lagrummet
Brottsoffermyndigheten
Domstolsverket
Svensk Juristtidning
Elsa
Advokatsamfundet
Jusek
Saco
Arbetsförmedlingen

Liknande yrken
Ekonom
Samhällsvetare

Källor: Arbetsförmedlingen, Ams, Saco, Universums karriärbarometer, Jusek, Juridiska Föreningen Stockholm