Ingenjör

Vill du hitta på nya sätt att bygga energisnåla hus, utveckla effektivare strålbehandling för cancersjuka eller kanske skapa 3D-grafik för dataspel? Ingenjörsyrket erbjuder stora möjligheter inom många olika branscher och är ett yrke med lysande arbetsutsikter.

 

Att jobba som ingenjör
Ingenjörer jobbar inom en mängd olika områden: service och infrastruktur, forskning och utbildning, medicin, riskhantering, miljö, kommunikation, kultur och media... Beroende på vilken typ av ingenjörsutbildning man har kan man jobba inom skilda branscher och i olika roller. En civilingenjör utvecklar och använder ny teknik för olika syften medan en högskoleingenjör är mer specialiserad och har ofta mer praktiska arbetsuppgifter. Man brukar säga att en civilingenjör utvecklar tekniken och att en högskoleingenjör använder den.

Som ingenjör kan man jobba såväl inom privata företag som i stat och kommun. Många ingenjörer arbetar i stora projekt som utvecklar eller bygger något tekniskt system – det kan vara allt från en mobiltelefon till en bro eller ett solenergisystem. Arbetet kan till exempel handla om att utreda hur ett nytt hus kan göras så energisnålt som möjligt, eller att konstruera ett tekniskt system som gör att passagerarna i en bil överlever svåra krockar.

Det är vanligt att man som civilingenjör hamnar i ledande roller som projektledare eller chef. Den som leder det praktiska arbetet, till exempel ute på ett bygge, kallas arbetsledare. En konstruktör är en ingenjör som skapar nya produkter och utvecklar gamla, från förstudier och prototyper till tillverkning och dokumentation. Det är vanligt att konstruktören fungerar som arbetsledare i ett projekt. Planeringsingenjören gör en tidsplan för projektet och bestämmer i vilken ordning de olika momenten ska utföras medan produktionsingenjören är ansvarig för tillverkningen, ser till att rätt utrustning och personal finns tillhanda och att arbetet hålls inom tidsplanen och budgeten. En utvecklingsingenjör ansvarar för att produkterna utvecklas i enlighet med uppställda krav. Kvalitetsingenjören skapar metoder för att kontrollera att produkterna håller god kvalitet. En serviceingenjör jobbar med leverans, installation och service av de färdiga produkterna och ofta även med utbildning av användarna. För att bli en bra ingenjör ska man förstås vara intresserad av teknik. Andra viktiga egenskaper är att ha lätt för att samarbeta med andra, kunna hålla reda på många saker samtidigt, gilla att lösa problem och självständigt hitta på förslag och idéer.

En ingenjör inom byggsektorn jobbar med allt från projekt- och arbetsledning till produktion, konstruktion, beräkning, byggnadskontroll, teknisk information, administration och försäljning vid byggnationer. Väg och vattenbyggare arbetar med samspelet mellan människa, teknik och miljö inom exempelvis naturresursplanering, praktisk miljövård, stadsplanering, byggande och byggnadsvård. Inom installationssektorn jobbar ingenjörer med allt från projektering och försäljning till färdigställande och drift av VVS, ventilation, kyl eller el. Drifttekniker kallas den som har ansvar för tillsyn, skötsel och underhåll av en fastighets tekniska utrustning.

Mätningsingenjörer och mätningstekniker utför mätningar i olika sammanhang, till exempel för att ta fram underlag till kartor, lösa markägartvister eller för att förbereda byggandet av en ny väg eller ett bostadsområde. Mätningsingenjören har ofta en arbetsledande roll till skillnad från mätningsteknikern som utför själva mätningen. Mätningsingenjörer och mätningstekniker kan även söka jobb som markoperatör, markprojekterare, utsättare, mätare, mätbiträde eller GIS-ingenjör. En person som är specialiserad på framställning av kartor kallas kartingenjör eller karttekniker. Lantmätare jobbar med tekniska, juridiska och ekonomiska frågor när nya fastigheter eller bostadsområden ska byggas. Man beslutar om hur fastighetsgränser ska dras och hur mark ska styckas av för ny bebyggelse. Vissa lantmätare arbetar med översiktlig planering, ibland för hela regioner. Andra leder framställningen av kartor eller är ansvariga för den tekniska utvecklingen. Lantmätare med fastighetsekonomisk inriktning jobbar bland annat med att värdera fastigheter.

Dataingenjörer utvecklar både mjukvara och hårdvara inom datakommunikation, datateknik och elektronik. E-handel, databashantering och kommunikationssystem är några exempel på områden där ny programvara utvecklas i hög takt, men datateknik finns i alla samhällets sektorer. En ingenjör inom data och IT-området kan välja mellan en rad olika yrken, bland andra projektledare, programmerare och systemutvecklare. En driftingenjör eller drifttekniker ser till att datadriften fungerar på ett bra sätt inom ett företag eller en organisation.

Ingenjörer inom tele och elektronik jobbar med konstruktion och utveckling av elektronikutrustning eller telekommunikationssystem, till exempel som konstruktörer, produktionsingenjörer eller serviceingenjörer. Elektronik är numera en del av tekniken inom de flesta områden. Några exempel på branscher där elektrotekniken utvecklas i snabb takt är mobil kommunikation, miljöteknik och medicinsk teknik.

En ingenjör inom kemi kan till exempel arbeta med att utveckla ”functional food”, mat som innehåller ämnen som gör oss friskare. De flesta kemister arbetar inom kemisk industri, läkemedelsindustrin och livsmedelsindustrin, med exempelvis forskning och utveckling av nya produkter, miljöskydd eller analys och kontroll.

Inom bioteknik kombinerar man biologi, kemi, medicin och teknik för att göra tekniska tillämpningar av biologisk kunskap. Biotekniker arbetar bland annat med att utveckla nya produkter inom läkemedelsindustrin, livsmedelsindustrin eller inom trä- och pappersindustrin. Man kan också arbeta med forskning. En laboratorieingenjör inom bioteknik analyserar och kontrollerar vad som finns i olika råvaror och kemiska produkter, utarbetar normer för hur miljöfarliga varor bör hanteras eller informerar om hälsorisker, bland annat.

Inom stål- och metallindustrin använder ingenjörer sina tekniska kunskaper till exempel för att förbättra produktionsmetoderna vid ett stålverk, skapa bättre hållfasthet för en metall eller utveckla nya produkter. En metallurg är en civilingenjör som är specialiserad på kemi.

Medicinteknisk ingenjör kallas den som har hand om utrustningen på ett sjukhus. Man ser till att apparaturen fungerar säkert genom att bevaka tekniken och användningsmetoderna. När en ny utrustning ska inskaffas är den medicintekniska ingenjören som bedömer vad som ska köpas in, i samarbete med den medicinska personalen. Att kontrollera utrustningen när den kommer ingår också i uppgifterna liksom installation, reparation och att instruera användarna. Ofta är en medicinteknisk ingenjör specialiserad på vissa medicinska produkter, som röntgenapparatur, narkosapparatur och annan gasteknik, apparatur för intensivvård, diagnosteknik som EKG- och EEG-apparatur, optisk utrustning eller medicinska bildsystem. Hjälpmedelstekniker och ortopedingenjörer arbetar med att utforma tekniska hjälpmedel åt personer med funktionshinder.

En ingenjör inom elkraft kan till exempel arbeta med att ta fram förslag till bättre elkraftutrustning, ofta i rollen som projektledare. Han eller hon ger förslag på nya produkter, utreder hur de kan konstrueras och vilka material som behövs. En energiingenjör arbetar på kraftbolag, ett energiverk eller en industri med att kartlägga energisystem och göra utredningar om hur dessa kan förbruka mindre energi och miljöresurser.

Ingenjörer inom maskinteknik arbetar med mekaniska produkter och produktion av maskiner; från ritning, testning och tillverkning av maskiner till service och underhåll på företagen där de används. Många maskiningenjörer arbetar inom den tillverkande industrin med konstruktion av produkter. Andra bedömer hur väl en produkt fungerar, hur mycket den kostar och hur den påverkar miljön.

Ingenjörer inom industriell ekonomi jobbar med att ekonomiska frågor kopplade till den tekniska utvecklingen. Man använder kunskaper i matematik, ekonomi och teknik för att göra ekonomiska analyser av exempelvis en industriell utveckling.

I många ingenjörers vardag ingår att göra ritningar med hjälp av datorstöd, CAD. CAD står för Computer-Aided Design och är ett verktyg som används av ingenjörer, arkitekter och designers för att göra digitalt baserad design och tekniska ritningar. Det finns många olika typer av CAD-system som används på olika sätt beroende på användningsområde och programvara. Pro/ENGINEER, UGS-NX, CATIA, SolidWorks, Autodesk Inventor, SolidEdge och AutoCAD är alla exempel på olika CAD-mjukvara. CAE, Computer-Aided-Enginering, datorunderstödd projektering och CAM, Computer Aided Manufacturing är andra digitala hjälpmedel som används av ingenjörer.

Utbildning

I Sverige kan du utbilda dig till ingenjör med inriktning mot byggteknik, datateknik, ekosystemteknik, elektroteknik, teknisk fysik, industriell ekonomi, informationsteknik, kemiteknik, lantmäteri, maskinteknik, materialdesign, väg- och vattenbyggnad eller teknisk fysik och elektroteknik.

Olika ingenjörsyrken kräver utbildningar av skiftande längd. Mellaningenjör blir man efter en högskoleexamen om 120 högskolepoäng (två år) och högskoleingenjör efter 180 högskolepoäng (tre år). För att bli civilingenjör krävs 300 högskolepoäng (fem år). En högskoleingenjörsutbildning är mer specialiserad än en civilingenjörsutbildning. Om man har läst en högskoleingenjörsutbildning inom ett område som även finns som civilingenjörsutbildning, finns ofta möjligheten att läsa en avkortad påbyggnadsutbildning till civilingenjör. I civilingenjörsutbildningen kan man antingen välja att inrikta sig mot ett teknikområde redan från början, eller välja en ”öppen ingång” vilket betyder att man läser grundläggande kurser det första året och väljer inriktning efter ett år.

Gymnasieingenjörer kallas den som har avlagt ingenjörsexamen vid ett tekniskt gymnasium. De sista gymnasieingenjörerna från den gamla fyraåriga utbildningen utexaminerades 1996, men man talar nu om att återinföra en ingenjörsutbildning på gymnasienivå.

Utbildningskraven som ställs för att få jobb som ingenjör varierar mycket beroende på bransch, befattning och företag. Kompetenskraven höjs dock hela tiden inom den tekniska industrin. För att få jobb som ingenjör inom data och elektronik, el/tele-området eller maskiningenjör krävs minst högskoleingenjörsexamen och ofta fordras civilingenjörsexamen. För att bli ingenjör inom bygg och anläggning kan man utbilda sig till byggnadsingenjör eller civilingenjör inom väg- och vattenbyggnad. För att bli kemist kan man läsa en kortare utbildning till kemiingenjör eller en civilingenjörsutbildning i kemiteknik. Man kan också själv kombinera kurser till en kandidat- eller masterexamen. För att jobba som laboratorieingenjör kan man ha olika utbildningsbakgrund, såsom tekniker, kemist, högskoleingenjör eller civilingenjör.

Civilingenjörsexamen utfärdas av Chalmers tekniska högskola, Kungliga tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Linköpings tekniska högskola, Lunds tekniska högskola, Tekniska högskolan vid Umeå universitet, Uppsala tekniska högskola, Karlstads universitet, Mittuniversitetet, Blekinge tekniska högskola och Mälardalens högskola. Flera andra högskolor har ingenjörsutbildningar och utfärdar tekniska examina men kan inte utfärda civilingenjörsexamen.

Inom kvalificerad yrkesutbildning (KY) finns utbildningar som ger ingenjörsliknande arbeten utan att ge formell ingenjörsexamen, bland annat inom mätning, kartframställning och fastighetbildning. Läs mer på Myndigheten för Kvalificerad Yrkesutbildning

För den som inte har behörighet att påbörja ett tekniskt eller naturvetenskapligt program på högskolan, ordnar många högskolor och universitet ett tekniskt basår. Under ett år läser man in den behörighet som saknas. Utbildningen är på gymnasial nivå och ger inga akademiska poäng. Motsvarande kurser finns även inom komvux.

Om du har en utländsk ingenjörsutbildning kan du få den bedömd av Högskoleverket och översatt till dess motsvarighet i Sverige. Du får då ett intyg som du kan använda när du söker jobb. Bedömningen är gratis och ska ta högst fyra månader efter du lämnat alla dokument till Högskoleverket.

Den tekniska utvecklingen går snabbt och det är viktigt att som ingenjör hela tiden uppdatera sina kunskaper. Detta gäller framförallt konstruktion med hjälp av datorstöd, CAD. Internationaliseringen på området också fort framåt, vilket innebär att goda språkkunskaper och förmåga att kunna röra sig mellan olika kulturer är bra meriter för många ingenjörsjobb. En kombination av olika kunskaper efterfrågas allt mer och den som kan kombinera sin ingenjörsutbildning med ekonomisk, kommersiell och social kompetens får det lättare på arbetsmarknaden.

Läs mer om olika utbildningsvägar hos Arbetsförmedlingen, Studera.nu och Högskoleverket.

Arbetsmarknad

Arbetsmarknaden för ingenjörer är generellt sett mycket god och det råder brist på ingenjörer inom de flesta områden. Industrikonjunkturen väntas bli svagare under året men efterfrågan på arbetskraft blir ändå fortsatt stor. Få unga utbildar sig till ingenjörsyrken och pensionsavgångarna är stora, vilket förväntas leda till en mycket stor brist på välutbildade ingenjörer framöver. Detta gäller framförallt högskoleingenjörer och civilingenjörer.

Uppgången i bostadsbyggandet har lett till att arbetsmarknaden är särskilt gynnsam för ingenjörer inom bygg- och anläggningsverksamhet. Dessutom pågår och planeras flera stora anläggningsprojekt som vägar, järnvägar och energianläggningar. Arbetslösheten för ingenjörer inom byggbranschen väntas bli fortsatt låg under 2008 och behovet av att rekrytera ingenjörer bedöms öka successivt på 5-10 års sikt, enligt Ams. Bristen på kvalificerad arbetskraft är särskilt stor i storstadslänen samt i övriga syd- och mellansvenska län.

Efterfrågan är stor även på ingenjörer inom data och elektronik och tillgången på kvalificerad arbetskraft bedöms inte bli tillräcklig inom de närmsta tio åren, även om utvecklingen kan komma att dämpas. Stora investeringar inom energisektorn har gjort att arbetsmarknaden för civilingenjörer inom elkraft har förstärkts och det finns en tydlig arbetskraftsbrist inom stora delar av landet. Ams bedömer att civilingenjörer inom elkraft, framförallt el-konstruktörer, kommer att fortsätta vara starkt efterfrågade den kommande tioårsperioden. Också för civilingenjörer inom maskinområdet, VVS-ingenjörer och civilingenjörer inom gruvteknik och metallurgi, har arbetsmarknaden förbättrats under senare år och behovet att nyrekrytera bedöms bli stort även under de närmsta tio åren. För kartingenjörer dämpas efterfrågan något men det är fortfarande relativt lätt att få jobb. På tio års sikt bedöms efterfrågan på kartingenjörer bli något större än tillgången på arbetskraft.

Efterfrågan på kemiingenjörer/civilingenjörer med kemiteknisk utbildning har ökat något långsammare än inom många andra teknikyrken. Behovet av att rekrytera civilingenjörer inom kemiområdet bedöms vara oförändrat inom de kommande tio åren och utbildade inom området kommer att mötas av en medelgod och tidvis svag arbetsmarknad, enligt Ams.

Lönenivån skiljer sig mycket åt mellan olika ingenjörer beroende på utbildning, befattning, erfarenhet, företag, bransch och ort. Lönen för högskoleingenjörer ligger vanligen mellan 23 000 och 28 000 kronor i månaden. Civilingenjörerna tjänar mellan 25 000 till 50 000 med en medellön på cirka 40 000 (2003).

Arbetsplatser

Ingenjörer arbetar inom många branscher och sektorer, såväl inom privat som inom offentlig sektor. Industriföretag och konsultbyråer är vanliga arbetsgivare inom den privata sektorn.

Byggingenjörer kan exempelvis arbeta hos privata konsultbyråer, fastighetsbolag, universitet, statliga verk, någon myndighet, inom landstinget eller på kommunernas tekniska kontor. Inom kommunerna arbetar ingenjörer exempelvis på energiverk eller vatten- och avloppsverk, med teknisk konstruktion, analys, planering, ledning eller administration.

Kemiingenjörer, biotekniker och laboratorieingenjörer arbetar exempelvis inom läkemedelsindustrin, livsmedelindustrin eller den kemiska industrin. Man kan också jobba med forskning och utbildning inom högskolan, vid sjukhus, forskningsinstitut, eller vid statliga myndigheter.

En svensk civilingenjörsexamen fungerar i hela världen och man har som civilingenjör goda möjligheter att ge sig in på en internationell arbetsmarknad.

Mer information

Arbetsförmedlingen
Sveriges Ingenjörer
Ingenjörsvetenskapsakademien
Unionen
SACO
Sveriges Civilingenjörsförbund
Naturvetareförbundet
Svenska Väg- och Vattenbyggares Riksförbund
byggare.com
Sveriges Byggindustrier
SKMF, Sveriges Kart- och Mättekniska Förening
KIF, Kartteknisk Intresseförening
Läkemedelsindustriföreningen
Svenska kemistsamfundet
Plast- och Kemiföretagen

Liknande yrken

Tekniker
Arkitekt
Dataspecialist

Källor: Arbetsförmedlingen, Saco, Öresundsinfo, Högskoleverket, SCB, LTH