Dra nytta av din utländska bakgrund
Har du en utländsk topputbildning men får inga jobb? Personer med svenskt namn får oftare positivt svar på sin jobbansökan än personer med utländskt namn, visar en aktuell undersökning. Towork har träffat Ivan Daza som tipsar om hur du kan vända trenden.
Vägen in på arbetsmarknaden i ett nytt land kan vara en krokig resa. Plötsligt står man utan kontakter, nätverk och branschkännedom och trots gedigen utbildning och mångårig erfarenhet, blir det svårt att etablera sig inom sitt gamla yrkesområde. Dessutom möts många invandrare av fördomar från arbetsgivare, som ibland har svårt att se kompetensen bakom det främmande namnet i toppen av CV:t.
– Det är vanligt att folk är allmänt skeptiska mot sådant de inte känner igen sig i. De inser inte affärsnyttan med mångfald. Många arbetsgivare har också svårt att bedöma värdet av en utländsk utbildning, säger Ivan Daza, grundare och VD för Blatteförmedlingen, som arbetar för att stärka invandrade på den svenska arbetsmarknaden.
Men misströsta inte – det finns sätt att ta sig förbi nålsögat. De flesta akademiker som kommer till Sverige får kvalificerade arbeten till slut. Det viktigaste för att lyckas, menar Ivan Daza, är att lära sig att söka jobb på svenskars vis.
– Svenskar vill att man går rakt på sak i ansökan och förklarar på vilket sätt man passar för tjänsten, säger han. Många invandrare kommer från kulturer där det anses ofint att framhäva sig själv. De skriver ”hej, jag skulle gärna vilja lära känna er bättre…” och tror att arbetsgivaren ska förstå att de passar för jobbet eftersom de har en bra utbildning. Det är verkligen ett misstag att tänka så, menar Ivan Daza.
Istället bör man inleda med att tala om varför man är kvalificerad för att lösa arbetsuppgifterna. Svensken vill känna sig trygg när han rekryterar, det viktigaste för honom är att vara säker på att den han anställer kommer att göra ett bra jobb, konstaterar Ivan Daza.
Något annat som är viktigt för att göra sig attraktiv på arbetsmarknaden, är att känna till sin egen kompetens. Du kanske talar flytande arabiska eller är förtrogen med kinesisk affärskultur? Sådana kunskaper kan vara helt avgörande för att ett företag ska lyckas slå sig in på en ny marknad och öka exporten, säger Ivan Daza. Men alltför få inser värdet av sina kunskaper.
– Säkert 70 procent av alla invandrare som får frågan vilka språk de kan, svarar engelska och svenska trots att de kanske talar två, tre språk till, säger Ivan Daza. De tror inte att deras kunskaper är intressanta.
Men kännedom om andra språk, kulturer, vanor, seder och bruk är värdefullt för alla företag, menar han. Företag som vill anpassa sig till en global marknad, behöver givetvis kunskaper om affärskultur och konsumtionsmönster i andra länder. Men alla verksamheter som vill nå en bredare kundkrets även inom Sverige, tjänar på att ha medarbetare med utländsk bakgrund, menar Ivan Daza.
– Många företag skulle kunna öka sin omsättning genom att anställa fler som vet hur varor eller tjänster ska attrahera andra invandrare, säger Ivan Daza. Ungefär 17 procent av Sveriges befolkning har utländskt ursprung, med vanor, traditioner och beteenden som inte är typiskt ”svenska”. Den gruppen borde vilket konsumtionsorienterat bolag som helst vara intresserad av.
Det är dock inte självklart att alla arbetsgivare förstår värdet av medarbetare med utländsk bakgrund av sig själva. Som arbetssökande gäller det därför att hjälpa arbetsgivaren på traven, genom att poängtera hur ens kunskaper kan komma till nytta i verksamheten. Var tydlig i ansökan och lyft fram hur dina kunskaper gagnar arbetsgivaren ur ett affärsmässigt perspektiv.
En jobbansökan får fler positiva svar om den är undertecknad med ett svenskt namn än om den är undertecknad med ett arabiskt eller afrikanskt namn, enligt en studie gjord av doktoranden Moa Bursell vid Stockholms Universitet. Detta trots att ansökningarna uppvisade samma typ av meriter och var skrivna på felfri svenska. Flera statistiska undersökningar och rapporter visar liknande tendenser: invandrares kompetens tas inte tillvara på den svenska arbetsmarknaden.
– Alla har vi fördomar, det är ett sätt att förenkla världen för att den ska bli mer begriplig, konstaterar Ivan Daza. Men man kan alltid bemöta fördomar genom att förklara hur man själv ser på saken. Antingen kan man låta fördomarna finnas kvar eller så kan man förinta dem på en minut genom att motbevisa dem i ett möte.
Han konstaterar att företag i olika branscher är olika benägna att ta till sig personal med utländsk härkomst. Överallt är det mycket trögare i ledande befattningar. Minst öppna för arbetskraft med utländsk bakgrund är byggbranschen, även om byggföretagen nu jobbar aktivt för att det ska förändras. Kommunerna är också dåliga på mångfald, särskilt i topparna.
Många branscher börjar ändå bli mycket bättre på att tillvarata invandrares kompetens, tycker Ivan Daza. Framförallt IT-företag och globala managementbolag, som redan jobbar på en internationell marknad.
– Det är genom mångfald som kreativitet uppstår och nya idéer kommer fram, när individer arbetar tillsammans utifrån olika utgångspunkter, säger Ivan Daza.
Tips: Ivan Dazas bästa råd till arbetssökande
- Gå rakt på sak i jobbansökan. Skippa förspelet och inled med att förklara på vilket sätt du uppfyller de kompetenskrav som nämns i platsannonsen.
- Fundera på vad du har för speciella kunskaper tack vare din utländska bakgrund. Du kanske talar mandarin eller är van vid arabisk affärskultur? Erfarenhet och förståelse för andra religioner, kulturer och språk är en tillgång för alla företag.
- Hjälp arbetsgivaren på traven genom att konkret påpeka hur dina kunskaper kan komma till nytta för företaget.
- Nätverka! Läs branschmedia, gå med i organisationer och nätverk, besök mässor och tala med folk som jobbar inom ditt yrkesområde.
- Att ha en mentor som bollplank och stöd är en värdefull hjälp för många. Ta kontakt med någon i branschen som har eller har haft den roll du själv vill ha, och fråga om ni kan träffas. Om det känns bra och personkemin stämmer, kan du föreslå att ni möts ungefär en gång i månaden för att diskutera yrkeslivet.
Text: Anneli Enqvist
