Paulina i startgroparna för IT-karriären

Trots rapporter om en svalnande arbetsmarknad fortsätter företagen att skrika efter IT-kompetens. Samtidigt minskar intresset för tekniska utbildningar, framförallt bland kvinnliga studenter. Paulina är nybakad dataspecialist och spås en lysande framtid.

Paulina Hermansson är 30 år och har just lämnat in sitt examensarbete i datavetenskap vid Uppsala Universitet. Hon är förväntansfull inför arbetslivet och har redan varit på flera intervjuer. Men vägen till det nya yrket har inte varit spikrak. 

Efter gymnasiets ekonomiska program läste Paulina tekniskt basår och isländska på universitetet, samtidigt som hon arbetade extra som optikerassistent på Synsam. Redan då hade hon siktet inställt på att jobba inom data men för att undvika att utexamineras mitt i IT-bubblans efterdyningar, väntade hon några år med att söka till magisterprogrammet i datavetenskap. Nu befinner hon sig i slutet av utbildningen och kan konstatera att hon valt helt rätt.

– Jag lockades av att det händer så mycket inom dataområdet. Det kommer ny forskning hela tiden och man lär sig ständigt nya saker. Dessutom har jag alltid gillat att klura ut lösningar på olika slags behov och problem. Det är ett otroligt stimulerande arbete!

Exjobbet gjorde Paulina på företaget CC Systems, som bland annat sysslar med utveckling av fordonsdatorer. Det är sådana man använder för att koordinera sopbilar till exempel, för att hålla reda på var bilarna är någonstans och hur mycket mer sopor som får plats innan bilen måste tillbaks till tippen. På CC Systems undersökte Paulina en ny realtidsdatabas och hur den kan integreras i fordonsdatorer. 

Det råder ingen tvekan om att Paulina gillar jobbet. Hon tänker fortsätta att rikta in sig mot systemutveckling och om det blir som hon tänkt sig, kommer hon snart att arbeta med programutveckling på ett lagom stort företag, där hon har möjlighet att påverka. Inom vilket område är inte lika viktigt.

- Fördelen med min utbildning är just att den är så bred. Jag vill jobba med att utveckla tekniken till vad den kan göra för människor, och det kan vara inom en mängd olika områden. Det viktigaste för mig är att få syssla med något klurigt och kreativt, gärna med utveckling av programvara, säger Paulina.


Trots nya prognoser om en vikande konjunktur är dataspecialister fortfarande hett eftertraktade på arbetsmarknaden. Personalbristen förstärks av att allt färre studenter söker sig till tekniska utbildningar; söktrycket till KTH har minskat med 30 procent under de senaste åren och övriga tekniska högskolor uppvisar liknande siffror.

Särskilt bland kvinnor sjunker intresset, enligt statistik från Högskoleverket. När Paulina började sin utbildning var hon en av 20 tjejer i en klass på 75 personer. Vid andra årets slut var bara sju stycken kvar. Paulina tror att så få kvinnor söker sig till tekniska yrken delvis på grund av att de fortfarande ses som typiskt manliga. För att som tjej satsa på ett utpräglat ”manligt” yrke krävs ett mer aktivt val, det är inget som bara händer, menar hon.

– Det handlar om normer och värderingar man får med sig från barnsben, säger Paulina. Flickor får inte chansen att odla sitt tekniska intresse på samma sätt som pojkar. 

En annan bakomliggande orsak, tror Paulina, är att många inte riktigt vet vad man har för karriärmöjligheter när man är klar. Folk har en luddig bild av vad ingenjörer och dataspecialister sysslar med, de vet inte vad man faktiskt kan göra efter utbildningen. 


För att stärka andra tjejer i deras studie- och yrkesval, har Paulina jobbat extra på institutionen som q+amanuens parallellt med studierna. Bland annat har hon startat upp ett nätverk för kvinnliga teknikstudenter. Nätverket anordnar inspirationsträffar, möten med arbetsgivare i IT-branschen och en årlig resa till konferensen Datatjej. Men framför allt ser de till att träffas regelbundet för att utbyta tankar och tips och prata om gemensamma erfarenheter. 

– Förebilder och nätverk är jätteviktigt för att utvecklas och bygga upp självförtroendet, säger Paulina. Konferensen Datatjej har varit en stor inspirationskälla för mig. Till den senaste konferensen i Linköping kom till exempel flera tjejer från Saab som jobbar med att utveckla flygplanssimulatorer. Det var verkligen peppande att träffa dem och plötsligt blev jag jättesugen på att komma ut och jobba.
 

Även om Paulina betonar vikten av att stärka kvinnliga nätverk och uppmuntra varandra, upplever hon det inte som ett problem att vara en minoritet i ett mansdominerat område. En konsekvens är däremot att man syns i alla sammanhang – på gott och ont.

– Visst kan det vara besvärande ibland att alltid sticka ut. Lärarna lär sig alltid mitt namn först för att jag är ”tjejen”. Men jag har aldrig tyckt att det har varit ett stort problem eller att jag har stött på bekymmer på grund av att jag är kvinna, säger Paulina.

I allmänhet möts hon snarare av uppskattning, många tycker att det är skönt att arbeta i blandade grupper. Det blir ofta en mer kreativ och dynamisk arbetsprocess när personer med olika bakgrund och erfarenheter jobbar tillsammans, menar Paulina. 

– Jag hoppas att fler kvinnor vågar satsa på en karriär inom IT och data. Det är en så intressant bransch, med nästan obegränsade möjligheter. Dessutom behöver branschen olika typer av människor med varierande erfarenheter, inte minst för att bredda kompetensen. Mycket teknik är utvecklad av män, även sådan som främst används av kvinnor.

Tips: Nätverk, mentorprogram och peppning

• Konferensen Datatjej är en konferens för kvinnliga data- och IT-studenter som anordnas varje år på olika universitet och högskolor i landet.
  
  
• Årets IT-tjej utses varje år av Microsoft och Universum för att inspirera tjejer att jobba med IT. Vinnaren får äran och ett resestipendium.
  
  
• Mentorprogrammet Womentor drivs av branschorganisationen IT- och telekomföretagen inom Almega och syftar till att öka andelen kvinnliga chefer i IT- och telekombranschen.
  
  
• Ruter Dam är ett chefsutvecklings- och mentorprogram som syftar till att få in fler kvinnliga chefer på höga nivåer i stora företag. Programmet pågår under ett års tid och består av organiserat mentorskap, affärsmässiga nätverk, seminarier och företagsbesök.
  
  
• Alumninätverk finns vid många universitet och högskolor och är ett bra sätt att hålla kontakten med studiekamrater och framtida kollegor.
  
  
• En mentor kan du skaffa på egen hand genom att ta kontakt med någon äldre person i branschen, som har gjort en resa liknande den du vill göra.
  
  
• Personliga kontaktnät är värdefulla. Ta dig tid att underhålla ditt nätverk, det behöver inte kräva mer tid än det tar att skicka en hälsning ibland, eller ringa upp någon gång för en lunch.
  
  
• Manliga nätverk är också viktiga att vara en del av – ofta är det där de flesta karriärmöjligheterna finns.

Text: Anneli Enqvist