Var finns miljöjobben?
Skärpta miljökrav och nya satsningar på miljövänlig teknik skapar nya arbetstillfällen och nya kompetenskrav. Men var finns egentligen de nya miljöjobben? Och är det sant att Sverige håller på att missa tåget? Vi tar tempen på den gröna sektorn.
Satsningar på miljöteknik och effektiva energilösningar ökar stort i världen. Den norska tidningen Arbeidsliv spår att klimatkrisen kan skapa upp till en halv miljon jobb i Norden på ett eller annat sätt. Exportrådet tror att miljötekniken kan skapa 10 000–15 000 nya jobb i Sverige fram till 2010 och organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, beräknar att världsmarknaden för cleantech kommer att omsätta 6000 miljarder kronor samma år.
Miljöhoten och klimatförändringarna är något som påverkar samhällets alla sektorer. Alla företag måste söka nya lösningar och ställa om sin verksamhet på ett mer miljövänligt sätt. Det menar i alla fall Maria Delombre, kommunikationsansvarig på Swentec som har regeringens uppdrag att stärka svensk miljöteknik.
– Naturligtvis är miljön en framtidsbransch. Det är genomgripande, de miljörelaterade jobben kommer att finnas i alla branscher. Det är ju en strategisk fråga för alla företag att genomföra förändringar i miljövänlig riktning, säger hon.
Alla är emellertid inte lika övertygade om miljösektorns växtkraft. Thomas Malmer på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) tycker att talet om miljöteknikens inflytande på svensk industri är överdrivet. Det saknas investeringsvilja.
– Det har blivit en hype kring miljöjobben men i verkligheten är det svårt att se om sektorn verkligen har ökat. Jag tror inte att miljöteknik kommer att bli en av de största branscherna i Sverige, inte som IT eller life science.
Det är den svaga hemmamarknaden som gör det svårt för de mindre företagen. Miljöhotet är inte lika påtagligt i Sverige som i andra länder, företagen har inga starka incitament att investera i exempelvis ny energiteknik, menar Thomas Malmer. För att den svenska miljösektorn ska växa krävs att man skapar en marknad och en efterfrågan på produkterna, subventioner kanske.
Samtidigt ökar efterfrågan på den här typen av produkter något enormt globalt, konstaterar Thomas Malmer. Både han och Maria Delombre ser vatten och energi som de stora tillväxtområdena globalt.
– Det finns ett stort behov av teknik för rening av vatten, men också av effektiv energi och förnyelsebara energikällor, säger Thomas Malmer. Vi står inför gigantiska miljöutmaningar men Sverige hänger inte riktigt med i utvecklingen.
För Sveriges del lyfter Maria Delomre fram integrerade helhetslösningar som ett lovande tillväxtområde. I Sverige finns bland annat en långvarig kunskap inom kommunerna om hur man jobbar effektivt med vatten och avlopp. Det är en styrka vi har.
Thomas Malmer håller med om att Sverige länge varit framstående inom områden vatten- och luftrening. Men de senaste 15 åren har utvecklingen stått still, menar han. Många andra länder har kommit ikapp och är minst lika duktiga.
Det råder delade meningar om vilken typ av kompetens som kommer att efterfrågas starkast på framtidens miljöarbetsmarknad. Enligt Arbetsförmedlingen kan vi vänta oss nya jobb inom de flesta olika områden; såväl ekonomer, jurister, civilingenjörer och naturvetare behövs som dessutom har kunskap inom områden som miljöstrategi, kommunikation, lagstiftning eller marknadsföring. Språkkunskaper är något som blir allt viktigare när miljösektorn internationaliseras.
Men enligt Thomas Malmer bör den som vill lösa framtidens stora miljöproblem i första hand satsa på en civilingenjör- eller naturvetarutbildning. Miljövetenskap och samhällsvetenskapliga miljöutbildningar ger visst en bra förståelse för problematiken – men de konkreta lösningarna finns i andra ämnen.
– Det är bara tekniker och naturvetare som har kompetensen att faktiskt finna lösningar på problemen, vare sig det handlar om att sälja eller konstruera ny smart teknik, reningslösningar eller hållbart samhällsbyggande.
Matts Karlsson är initiativtagare till den nya civilingenjörsutbildningen Energi-miljö-management vid Linköpings Universitet och av en annan uppfattning. Han ser ett tydligt behov av personer som ser helheten och förstår hur miljöproblematiken samverkar med samhällets övriga delar. Sedan programmet lanserades har Matts Karlsson blivit nerringd av näringslivet.
– Behovet av den här typen av kunskap bara växer. Det går inte att separera energi och miljö och det blir allt viktigare att kunna koppla det till management. Detta är den största utmaningen som finns idag, säger han.
I det nya programmet kommer studenterna både att läsa traditionella civilingenjörsämnen och samtidigt lära sig att utveckla affärsidéer inom energi- och miljöområdet. Det är viktigt att inse att miljö- och energifrågorna inte bara handlar om teknik, säger Matts Karlsson. Vi verkar ju i ett samhälle. Det måste finnas personer som kan lagstiftningen, det måste finnas entreprenörer och nationalekonomer.
Och det är viktigt att förstå skillnaden på tekniska lösningar och organisatoriska lösningar, betonar han.
– Det spelar ingen roll vad man utvecklar för ny teknik om man inte förstår hur man ska jobba med den. Där ser jag att det finns en brist idag, det behövs projektledare som tränas i att tänka nytt och skapa organisatoriska lösningar.
Matts Karlsson vill att programmet ska vara med och bidra till en attitydförändring i samhället, där man går från att betrakta miljöfrågorna som ett problem till att istället utveckla dem till affärsmöjligheter.
– Ett exempel är spillfrityren från Mc Donalds som kan användas som biobränsle. Det är bara en liten grej men det är ett spektakulärt sätt att visa att det finns den typen av lösningar även på en helt annan skala.
Text: Anneli Enqvist
