Högre arbetslöshet enligt vårpropositionen

En snabbt minskande statsskuld, men också dämpad tillväxt och sämre utsikter på arbetsmarknaden. Det är några av finansminister Anders Borgs budskap i vårbudgeten som presenterades för riksdagen den 15 april.

Statens finanser är starka enligt vårpropositionen – det märks bland annat på att statsskulden ska halveras mellan åren 2007-2011. På fem år minskar statsskulden från 1115 miljarder kronor till 567 miljarder kronor, motsvarande 15, 3 procent av BNP.

Men den internationella finansoron påverkar även den svenska ekonomin. Finansministern har skrivit ner sina bedömningar för den svenska ekonomins tillväxt två gånger i år. BNP-tillväxten beräknas bli 2,1 procent i år och 1,8 procent nästa år, vilket regeringen beskriver som en mild konjunkturavmattning. Det är betydligt lägre än i höstas då siffrorna var 3,2 och 2,5 procent. Grundscenariot är ändå att ekonomin minskar farten i år och nästa år men förbättras igen 2010.

Att ekonomin tappar fart påverkar sysselsättningen – den öppna arbetslösheten stiger från 4,3 till 4,5 procent nästa år enligt regeringens bedömning. Sysselsättningen beräknas öka med 41 000 personer i år medan den nästa år bara ökar med 8000 personer.

Kommunernas överskott kommer att vändas till underskott under 2009 och 2010. Regeringen avser inte att lösa detta med mer pengar till kommunerna, utan efterlyser istället större effektiviseringar.

Vårpropositionen innehåller inga konkreta förslag men pekar ut ett antal områden som ska prioriteras i höstbudgeten och gälla från 2009. Bland annat går regeringen vidare med ett tredje steg i jobbskatteavdraget, som innehåller sänkt genomsnittsskatt, sänkt marginalskatt för låg- och medelinkomsttagare och begränsad statlig skatt för höginkomsttagarna. En särskild satsning i höstens budget för att stärka ekonomin för de sämst ställda pensionärerna utlovas också.

Andra områden som alliansregeringen vill satsa på är infrastruktur, framförallt vägar liksom skola, forskning, integration och psykiatri. Vårpropositionen innehåller dock inga förbindelser om hur stora och dyra förändringarna blir. Om den internationella ekonomin försämras ytterligare kan den milda avmattningen i Sverige istället bli en lågkonjunktur och budgetöverskottet som ska användas till reformerna försvinna snabbt.

Text: Anneli Enqvist